Fartkameror, -kontroller är en bluff!!

I den meningen att de inte minskar olyckorna som Vägverkets ”experter” m.fl. vill göra gällande. Politikerna ser dessa som en vinstmaskin, därför har man matat massmedia och allmänheten med osanningar, som till slut blivit till en sanning!

 

            Myndigheterna har under årtionden fokuserat på att hastigheten är den mest avgörande ”faktorn” för att en olycka sker. Som grund för detta har man använt sig av ”forskningsrapporter med mallar för olycksriskberäkning och statistik som visar att ”skaderisken ökar med ökad hastighet”. Med denna olycksrisk-prognos  som grund säger man att hastigheten är den främsta orsaken till olyckor!? Enligt senaste statistik från Statistisches Bundesamt utgör olyckorna på autobahn endast 3 %, trots att där gäller fri fart. I Sverige är motsvarande siffra 8,5 % på motorväg, enl. SIKA 2006. Vilket tydligt visar att hastigheten inte är den främsta orsaken! Enligt Vägverkets prognos från ovan, skulle 700 fartkameror spara 20 till 30 liv om året. Statistik från SCB, visar att 40 st fler liv skördats de 10 första månaderna 2007, mot samma tid föregående år. Vilket visar att prognosen

är lika osäker som en väderprognos! Detta visar med all tydlighet att hastigheten eller hastighetsöverträdelser såsom orsak, har en väldigt liten inverkan på olycksstatisiken.

Att med ovanstående riskberäkningar som grund fokusera så primärt och ensidigt på hastighetsövervakning är en felbedömning.

Orsakerna till olyckor ligger någon annan stans.

 Mest relevant bör vara att i stället söka i orsaken bakom olyckorna. Men någon statistik över orsakerna finns inte, på grund av integritetsregler. Då får man använda sig av den verklighetsbaserade statistik som finns tillsammans med erfarenhet. Eftersom det finns mängder av orsaker, föreslår jag att man primärt fokuserar på nedanstående med prioritering i fallande ordning:

1.                   Uppmärksamhet, omdöme, trafikkunskap.

2.                   Högre krav på förarbevis.

3.                   Ansvar.

4.                   Ta bort ”osunda” trafikregler.

5.                    Fordon, vägar.

6.                    Sekundära åtgärder såsom fartkontroller, trafikövervakning.

 

Uppmärksamhet, omdöme, trafikkunskap! Primärt för undvikande av olycka är ovanstående, i fallande ordning. Det innebär att, bristen på uppmärksamhet, är den största orsaken till olyckor, vilket då betyder att man sätter in de största insatserna där.

Full uppmärksamhet, är som det låter, man använder alla sinnen hela tiden, när man kör. Att ta ögonen från vägen, t.ex. för att byta kassetter/skivor eller knappa på annan förströelseelektronik, är nog den vanligaste olycksfaktorn, i kombination med en annan faktor av betydelse, som jag återkommer till nedan. Trötthet, stress, prata i mobilen m.m., likaså.

Att skylla på att man inte såg, inte uppfattade, sikten skymdes, det blev plötsligt halt eller  liknande, liksom att tänka på annat än trafiken, är dålig uppmärksamhet! I Storbritannien har man gått ett steg längre, och bötesbelagt mobilsamtal vid körning. Att köra ”mot klockan” är en alltför vanlig företeelse, som begränsar uppmärksamheten.

Det är skitsnack att skylla olyckor på dåliga vägar eller dåligt väglag, händer en olycka, har man felbedömt omständigheterna, varit ouppmärksam, och oftast kört fortare än omstäomsändigheterna medger. Oavsett man hållit sig inom rådande hastighetsbegränsning eller ej.

Brist på omdöme, kan ej kompenseras av något annat, och är vanligaste orsaken till ödesdigra felbedömningar.

Bristen på trafikkunskap, kommer som god trea i ordningen. Detta gäller inte bara förare av fordon, det gäller alla vägtrafikanter, vilket jag återkommer till nedan. Fokuserar man

de största insatserna mot ovanstående, i stället för fartkontroller, kan man närma sig den s.k. nollvisionen betydligt.

 Körkort..  Det bör ställas högre krav på körkortstagare. Bland annat högre krav pålämplighet!

Man bör införa ”kontrollbesiktning” med jämna mellanrum. Det finns alldeles för många förare ute i trafiken som är olämpliga, av varierande orsaker. Kunskap om ”kör och vilotider”

skall innefattas även i bilkörkort.                   

Ansvar. Vägtrafikanter, är alla som vistas på eller invid vägen, vilket även innefattar passagerare i fordon. Alla vuxna skall ta eget ansvar för sitt uppträdande och sin egen säkerhet. När det gäller minderåriga i vuxet sällskap, vilar ansvaret på den vuxna. I fråga om minderårig utan vuxet sällskap, gäller samhällsansvar.

Inuti t.ex. skolbussar för minderåriga, kan föraren överta samhällsansvaret.

Samhället ansvarar för att medborgarna får den trafikkunskap som erfordras. Det betyder att trafikundervisning skall läggas in i läroplanen som ett permanent ämne! Inte som nu,

att NTF ber skolorna om hjälp, det är för dålig lösning!

Vid avslut å.k.9, skall eftersträvas teoretisk behörighet för bilkörkort!

Alla med gedigen trafikkunskap, använder självmant den säkerhetsutrustning som finns tillgänglig, t.ex. bälten i fordon, hjälmar för tvåhjulingar och reflexer/ lampor i mörker m.m., detta skall ingen utomstående behöva tjata om!

Fotgängare och cyklister m.m., skall veta att samma trafikregler gäller även dem!

 

Ta bort osunda regler! Osunda regler som trafikanter har svårt att följa, orsakar olyckor!

Högerregeln: Det är horribelt att kräva av förare som färdas rakt fram på vägar och gator, skall lämna företräde åt trafik som skall svänga in från angränsande gator/vägar, och

som ändå måste sakta in för att svänga.

Ser man till de naturliga förhållandena, att färd rakt fram, skall prioriteras före trafik som ”gör anspråk på utrymme i ifrågavarande körfält”, tar man bort denna regel omedelbart.

I Östhammarsområdet hade någon sund person tänkt fel och satt upp ”lämna företräde-skyltar” vid alla utfarter från enskild väg. Detta uppfattades av mig som en sund åtgärd som skulle spara många olyckor. Men när byråkratin och dåliga regler får styra över förnuftet, då måste man plocka bort skyltarna, i stället för att ändra reglerna.

Väjningsplikt vid övergångsställen: Ett fordon kan behöva tiotals meter för att stanna, ibland ändå mer.

En fotgängare stannar på mindre än en meter. Naturlagarna säger mig att det är fel att fotgängare ”skall förvänta sig” att fordon stannar. Man har dessutom statistik som otvetydigt visar att olyckorna ökat sedan denna regel infördes. Varför väntar man med att ta bort den? Är det möjligen byråkratin som spökar igen?

Cirkulationsplatser: Det finns en bra regel, som säger att man i god tid, skall ge tecken för sväng eller förflyttning i sidled med fordon, för att visa andra trafikanter vad man ämnar göra. Med det nya förfarandet, skall man inte visa vad man ämnar göra. Man skall visa andra att man redan påbörjat utträde ur rondellen (gäller framförallt mindre rondeller)?!

Detta betyder i praktiken att, ett fordon inne i rondellen utan blinkers, måste lämnas företräde, och alla som vill in i rondellen måste stanna och vänta, för ingen vet vad

vederbörande tänker göra! Onödigt hemlighetsmakeri som bara orsakar oreda, olyckor, irritation och ökad bränsleförbrukning på grund av onödiga stopp. Mitt tips, återgå!

Fordon. Nyare fordon, med mindre ratt, bättre servo och mindre rattutslag är farligt, om man tar ögonen från vägbanan längre tid än 3 sek. vid 90 km/tim. På denna tid hinner

fordonet lämna körfältet, om man inte är väldigt säker på handen. (se ovan ”ouppmärksamhet”).

Avåkningar och mötesolyckor har ökat, kan det månne finnas ett samband?

Kontroll av kalibreringen i bilarnas hastighetsmätare.

De flesta visar uppåt 15 % för mycket, vilket orsakar ”svansar” och ojämn trafikrytm på vägarna, med irritation och dåliga omkörningar som följd.

Återinför obligatoriskt stänkskydd i bak, på personbilar! Vägsalt m.m. som översköljer bakomvarande, och försämrar dennes sikt, är trafikfarligt. Dessutom skadas vindrutorna av stenar och lossnade dubbar, som kommer farande som projektiler.

Vägar. Med bättre vägstandard minskar olyckorna, trots att hastigheten ökar, tvärtemot vägverkets prognoser.

Sekundära åtgärder. Trafikövervakning och hastighetsövervakning.

Strada icke off. Statistik från SIKA 2006: I antalet olyckor toppar allmän väg med c:a 9.000/ 291 döda, tättbebyggt område med c:a 4.900/ 46 döda. Som nummer två, i antalet döda, kommer oskyddade trafikanter, med 150 döda. Inga uppgifter om olycksorsak. Antalet olyckor toppas av Fredagar. Med tanke på att antalet yrkesförare är jämnt fördelade

över vardagarna, ger det för handen att det är övriga trafikanter, som står för olycksökningen. Då är det troligt att denna grupp är mest olycksbenägen även andra dagar.

SCB:s Statistik för 2006, på uppdrag från SIKA: Där ser man att personbilarna toppar tabellen med 3.564 olyckor/ 252 döda. Som god tvåa, kommer fotgängare, med 438

olyckor/ 55 döda. Därefter kommer motorcyklar, cyklar och mopeder i nämnd ordning. Siffrorna visar endast det som sägs, ingenting om orsaker, men kan ändå ge en

fingervisning om hur man bör sätta in resurser för att få ner antalet dödade och skadade.

Eftersom yrkesförarna är en minoritet bland trafikanterna, och sammantaget inte varit inblandade i så många olyckor, trots att de ändå vistas mest i trafiken, finns det heller ingen grund för att jaga s.k.”fartsyndare” bland dessa.

Sammanfattning:

Allmänt, har man har gått i baklås när det gäller hastigheter och fartkontroller. Man bör fokusera på orsakerna till olyckorna i stället! Fokusera inte på Statens intäkter av böter.

Bättre utbildning av vägtrafikanter och bättre regler!

Ta bort osunda regler!

Större krav på förarbevis!

Bättre ansvarsfördelning!

Bättre utrustning i fordon!

Osant utpekande av yrkesförare, då dessa statistiskt sett, orsakar minst olyckor!

Massmedia skall förses med ”relevant” information!

 

                                                                                                                                                              

Tillbaka

 

 

 

 

 

.